Blogi

Isommissa kouluissa voi parhaimmillaan olla helpompi räätälöidä opintoja ja opetustapoja, kun opettajiakin on enemmän. Koulun koosta riippumatta pidän tärkeänä sitä, että kaikissa koulussa pidetään kiinni siitä, että jokainen tuntee kuuluvansa joukkoon ja jokainen tulee nähdyksi ja kuulluksi. 

Vuosien varrella olen usein todennut henkilökunnan olevan osaavaa ja ammattitaitoista. Monesti toiveeni ovat näyttäneet toteutuvan. Vanhemmilta on toisaalta tullut palautetta myös epäoikeudenmukaisuuden kokemuksista ja heidän näkemyksensä mukaan tapahtuneista virheistä. Eniten tuli palautetta ja yhteydenottoja Bembölen lakkauttamista koskien. Vastustin lakkautusta, kuten teki lautakunnan enemmistö, mutta
lakkauttamispäätös tehtiin lopulta kaupunginhallituksen toimesta. Palaute asiaa valmisteltaessa oli
kuitenkin osin asiatonta ja henkilöön menevää, erityisesti viranhaltijoita kohtaan. 

Lakkautusta puoltavia viranhaltijoita syytettiin oman edun tavoittelusta, mitä en koskaan oikein ymmärtänyt.
Minun oli lopulta helppo nähdä perusteet lakkauttaa koulu, vaikka en itse ollut sen kannalla. Ne
liittyivät sekä rahaan että opetuksen järjestämiseen. Mielestäni Bembölen koulu olisi pitänyt
säilyttää ennen kaikkea siksi, että ruotsinkielinen kouluverkko on Espoossa varsin hajanainen ja
kouluja lakkauttamalla sekä opetusta keskittämällä luovumme lähikouluperiaatteesta. Ymmärrän
samalla huoltajien katkeruuden lakkauttamispäätöksestä, edellä mainitun lisäksi, siitä
näkökulmasta, että koulu oli monille perheelle hyvin tärkeä ja myös itse rakennus on perinteikäs ja
vailla sisäilmaongelmia.                                                                                                                                                  
Haasteita on ollut vuosien aikana varhaiskasvatuksen henkilöstön saannin suhteen, joskin myös
onnistumisia on ollut. Saimme kuulla kotoutujien palkkaamisesta avustaviin tehtäviin varsin hyvin
tuloksin. Olemme lautakuntana pitäneet esillä myös Mattlidenin koulukeskuksen saamista
asemakaavaan, jotta sinne saataisiin rakennettua toimivat ja terveet tilat. Prosessi on ollut
käsittämättömän hidas huomioiden akuutin tarpeen. Asia on kuitenkin nyt edistymässä, joskin
edelleen suunnitelmiin liittyy huolta turvallisuuden suhteen. Haasteita on myös ollut
iltapäiväkerhojen ostopalvelujen toiminnan suhteen, mutta nyt tilannetta on saatu vakautettua
muun muassa omaa tuotantoa lisäämällä. Työväenopiston (Arbis) osalta toiminta on koko ajan
kehittynyt ja kasvattanut suosiotaan.                                                                                                                           
Svenska rum -lautakunta on kamppaillut samojen tiukkenevien talousraamien kanssa kuin
muuallakin Espoossa. Investointitarpeet kouluihin ja päiväkoteihin ovat suuret, joskin tämä
koskettaa enemmän suomen kielistä lautakuntaa. Isona haasteena tänäkin vuonna on
menotarpeiden kasvu ja tulojen väheneminen. Svenska rum on tasapainottanut taloutta jopa
hieman etupainotteisesti Taloudellisesti kestävä Espoo (TaKe) – ohjelman mukaisesti, mutta tänä
vuonna tulostavoite on heikkenemässä. Svenska rum esitti yksituumaisesti tämän vuoden
budjettiin lisämäärärahan, jolla estetään koulujen ryhmäkokojen kasvaminen.                                                            
Lautakunnassa toimiminen on ollut mieluinen ja antoisa kokemus. Haluan kiittää hyvästä
yhteistyöstä puheenjohtaja Eva-Lena Gästrinia, sihteeri Paula Pullista, koulutoimen johtajaa Barbro Högströmia sekä koko virkakuntaa ja lautakunnan jäseniä. Erityiskiitos eläköityneelle
toimialajohtaja Harri Rinta-Aholle. Onnia uuteen tehtävään tuoreelle toimialajohtajalle Merja Narvo-
Akkolalle.
_____________________________________________________________

Hälsningar från nämnden Svenska rum!                                                                                                                             
Fullmäktigeperioden börjar närma sig sitt slut. Under denna mandatperiod har jag varit vice
ordförande i nämnden Svenska rum. Nämndens ansvarsområden omfattar den svenskspråkiga
lärostigen, arbetarinstitutet (Arbis), svenskspråkig ungdoms- och kulturverksamhet,
eftermiddagsverksamhet samt grundläggande konstutbildning.                                                                                
Under fullmäktigeperioden har vi i nämnden ganska enhälligt stått upp för de svenskspråkiga
barnen och ungdomarna i Esbo. Ett av mina hjärteämnen har varit att värna om sådana
utbildningsenheter där även barn och unga med särskilda behov kan klara sig väl. Skolornas
storlek har varit ett ständigt avvägningstema. För stora skolor kan innebära ett överflöd av stimulus
och en risk att enskilda barns och ungas behov försvinner i mängden. Små enheter kan kännas
mer hemtrevliga och där alla känner varandra. Å andra sidan kan små enheter också innebära en
risk för ensamhet och mobbning, om man inte hittar sin gemenskap. Större skolor kan i bästa fall
erbjuda fler möjligheter att skräddarsy undervisningen tack vare fler lärare. Oavsett skolans storlek
anser jag det viktigt att alla elever upplever gemenskap, blir sedda och hörda.                                                        
Under årens lopp har jag ofta konstaterat att personalen är kunnig och professionell. Många av
mina önskemål har också förverkligats. Föräldrar har samtidigt framfört respons om upplevd
orättvisa och om fel som enligt dem begåtts. Mest respons och kontakt fick vi angående
nedläggningen av Bemböle skola. Jag motsatte mig nedläggningen, liksom nämndens majoritet,
men beslutet fattades ändå av stadsstyrelsen. 

Tyvärr var en del av responsen under beredningen osaklig och personangripande, särskilt gentemot tjänsteinnehavare. De som förespråkade nedläggningen anklagades för att driva egenintressen, något jag aldrig riktigt kunde förstå. Det blev ändå till slut lätt för mig att se grunderna för ett nedläggningsbeslut, även om jag personligen var emot det. Argumenten gällde både ekonomi och organisering av undervisningen. Jag anser att
Bemböle skola borde ha bevarats, framför allt för att det svenskspråkiga skolnätet i Esbo är
splittrat och att vi genom att centralisera undervisningen överger närskoleprincipen.  Jag förstår samtidigt vårdnadshavarnas besvikelse, inte bara på grund av detta, utan också för att skolan var
viktig för många familjer och att byggnaden är traditionell och fri från inomhusluftproblem.                                     
Under åren har det funnits utmaningar med att rekrytera personal till småbarnspedagogiken, även
om det också funnits framgångar. Vi fick höra om goda resultat när det gäller att anställa
nyanlända till assisterande uppgifter. Vi i nämnden har också lyft fram behovet av att Mattlidens
skolcentrum inkluderas i detaljplanen, så att ändamålsenliga och sunda lokaler kan byggas där.
Processen har varit oförståeligt långsam med tanke på det akuta behovet, men är nu äntligen på
väg framåt, även om det fortfarande finns oro kring säkerheten i planerna.
Det har även funnits utmaningar inom eftermiddagsverksamhetens köptjänster, men situationen
har nu stabiliserats bland annat genom att utöka den egna produktionen. Arbetarinstitutets (Arbis)
verksamhet har kontinuerligt utvecklats och vuxit i popularitet.                                                                                  
Nämnden Svenska rum har kämpat med samma strama ekonomiska ramar som övriga delar av
Esbo. Investeringsbehoven i skolor och daghem är stora, även om detta främst berör den
finskspråkiga nämnden. En stor utmaning även i år är ökade utgiftsbehov och minskade inkomster.
Svenska rum har balanserat ekonomin något i förväg enligt programmet Ekonomiskt hållbart Esbo(TaKe), men årets resultatmål kommer ändå att försämras. Svenska rum föreslog enhälligt en
tilläggsbudget i årets budget för att förhindra ökade gruppstorlekar i skolorna.                                                            
Arbetet i nämnden har varit givande och meningsfullt. Jag vill rikta ett stort tack för gott samarbete
till ordförande Eva-Lena Gästrin, sekreterare Paula Pullinen, bildningsdirektör Barbro Högström
samt hela tjänsteinnehavarekåren och nämndens ledamöter. Ett särskilt tack till den pensionerade
sektordirektören Harri Rinta-Aho. Lycka till i det nya uppdraget till den nya sektordirektören Merja
Narvo-Akkola.

Kirjoittaja: Aino Akinyemi